Vi fick påök av tyskar i bilen under kvälne innan. Sinas vän Stephanie som hon träffade i NZ. Varken jag eller Simon hade träffat henne förut, men hitills verkar hon vara riktigt nice. Blev nästan bättre att resa nu för Sina släppte lös lite mer med när hon fick en bra tjejkompis med sig. SÅ ser fram emot att fortsätta resan med alla som är inblandade!
Problemet var dock att bilen var fullpackad när vi var 3, och nu skulle vi klämma in ett till backpack pluss att vi fick lov att tömma ett säte för att få med henne. Efter lite trixande lyckades vi dock få in allt och hade nästan plats över. VI fixade lite små shoppande för den fortsatta resan i Perth innan vi styrde vidare upp norr till Nambung NP och The Pinnacles. Som vanligt var det mörkt när vi kom fram så drog till kampingen direkt. Träffade ett par crazy engelska tjejer på kampingen som vi satt med under kvällen!
Mätarställning: 4015 km
12/5 The Pinnacles
Trots att det inte blivit jätte mycket sömn från kvällen innan ringde klockan vid 6 och vi drog ut till the Pinnacles för att kolla in soluppgången. Dock så blev den inte så maffig, nästan inga färger alls så var lite synd. Vi drog tillbaka till tältet som stod kvar på kampingen och back till sovsäncken och sov någon timme till innan vi drog tillbaka igen och kollade omkring i parken.
Nationalparken bestod av en öken med massa stenpelare som stack upp ur backen överallt. Från små till stora!
Efter någon timme fortsate vi norrut och vidare upp till Kalbarri NP där vi stannade för natten. Kvällen avslutades med en film i tältet!
Mätarställning: 5350 km
13/5 Kalbarri NP
Vi bestämde oss för att stanna en dag i Kalarri NP så vi lämnade tältet och drog ut i parken dirket på morgonen.
The loop, Natural Window, Z-bend, Hawks Head and Ross Graham var de saker vi kollade på i parken.
Det var riktigt cool natur. Vägen ut i parken var 3,5 mil och bara sand, hela tiden med små bump and stuff! Pga vägensskick tappade vi en navkappsel till bilen, både jag och Simon såg den på vägen tillbaka men ingen reagerade. Men när vi åkte tillbaka hittade vi den inge mer..
Mätarställning: 5561
14/5
Dagens etapp gick vidare upp till Mokey Mia. Vi körde lugnt upp med bara några få stopp. Huvudstoppet blev Chell Beach. Chell Beach är strand där det bara finns snäckor istället för sand. Vädret var lite mulet men ändå maffigt att se.
Efter en kort infostopp i Denham drog vi till kampingen i Mokey Mia och åt en fantastisk Carbonara. Thans Sina and Steffi :)
Mätarställning: 6000 km
15/6 Monkey Mia
Halv åtta på morgonen stod vi nere på beachen och väntade, dock inte för att bara. Denna gången stod delfinmatning på lista.
6-7 vilda delfiner simmade runt bara någon meter utanför alla personer som stod och kollade i knädjupt vatten. De böjrade att prata och förklara vilka delfinerna var och varför de blev matade här.
Efter en stund fick vi gå upp på stranden och vissa handplockade personer fick mata delfinerna.
Inte nog med det, det simmade även runt en 0,5-1 meter stor sköldpadda mitt i alltihop.
På stranden kom 4 pelikaner och knatade upp mitt bland alla perosner.
Efter att ha packat tältet och alla saker i ilen och efter frukost blev nästa stopp Eagle Bluff, där man kunde se örnar och hajjar. Dock så stämde namnet och det visade sig vara en bluff. Vi såg några små små fiskar och inget mer. Dock värt ett stopp. Nästa stopp blev Hamlin Pool och The Stromatolites. Passerade även ett av stälerna där de bröt "snäckblock" för att bygga hus förr. Det är precis som det låter, marken var av packade snäckor så de bara sågade upp en bit och använde den smo en mursten.
The Stromatolites var en slags sten med en bakterie som bildade formationer ute vid vattenkanten. Samma bakterie/sten som bildat så att luften går att andas.
Nu bar turen av upp mot Coral Bay. På vägen upp åkte vi igenom en riktig känguru-kyrkogård.. Vi räknade det til mellan 1-3 döda kängurus varje sekund när vi passerade, och stäckan var inte krot..
Efter vägn upp till Coral Bay såg vi även ett får, ett antal kor, ett antal jätter och en joap som låg på sidan! Det stod redan 2 jeapar till bredvid och de gick runt och tog kort så vi stannade aldrig för att kolla om de var ok.
Till historien hör även att vi träffade tett gänt i Monkey Mia som körde om oss en timme innan vi såg bilen. Senare (två dagar) i Coral Bay träffade vi på en av snubbarna och de sa att det var de som hade krachat.
Alla var dockok, dock var bilen rätt krachad och enligt försäkrigen gällde inget alls när de inte krockat med någon annan bil, och då det var en hyrbil antar jag att de åkte på en rätt rejäl betalning.
Anledningen var att de väjat för en ko, och då de hade en jeap med tält och packning på taket så gjick det inte så bra.
Mätarställning: 6637
16/5 Coral Bay
Nu var det äntligen dags. Inget som stoppade oss mellan kampingen och Nigaloo Reet! Med snorkel, cyklop, fenor och kamera drog vi ner till stranden och hoppade i det runt 25 grader varma vattnet.
Revet ligger precis utanför stranden så vi vadade ut ca 20 meter till knädjupt vatten och sedan när vi dök i försvann botten ner till ca 3 meter och revet började direkt.
När vi hoppade i möttes vi av en enorm vy. Förutom revet framför oss var det massa fiskar överallt, stora som små.
Sikten i vattnet var inte lika klar som jag hade väntat mig, man såg mellan 5-7 meter och sen var det blått.
Revet var inte heller så färgfyllt häller men helt enorma formationer så fanns mycket att se. Sen alla fiskar, 60 cemtemers fiskar som simmade någon decimeter från dig, enoram astim med 6-15 cm fiskar som du kan simma igenom, rockor, enorma musslor och en massa andra fiskar övverallt.
Helt enormt roligt och spännande att se. Fiskarna är verkligen överallt och du kan lätt komma innom någon meter från dem.
Dagen spänderades i vattnet och på stranden innan vi avslutade med en pizza på restauranten i stan.
17/5
Dagen började inte riktigt lika bra som den förra. Vi hade bara bokat kampingen för 2 nätter först, nu när vi ville stanna 3 nätter till visade det sig att vi fick lov att byta ruta på kampingen. Detta för att vi var på en överflödsruta nu och vi fick bara stanna där 2 nätter.
Vi frågade om vi kunde stanna där men det gick absolut inte.
Nu när vi äntligen stannade på samma ställe fick vi ändå lov att riva och bygga tältet och flytta allt. Men nu behövde vi iallfall inte packa allt, och tältet kunde vi nog bara dra dit vi flyttade.. Trodde vi...
Inte nog med att vi fick byta ruta, det visade sig att vi fick lov att tjecka ut vid 10, sedan in igen efter 11 då de visste vilken ruta vi skulle få!
Så allt in i bilen igen och sedan lämnade vi bilen utanför och drog till stranden.
När vi kom tillbaka visade det sig att vi flyttade 15 meter från där vi var förut och den rutan vi hade förut var tom. SÅ varför slänger de in personer i överflödsarenan och tvingar dem att flytta ut och in igen trotts att vi betalar fattar jag inte.
Hur som var dagen minst lika bra som den förra. Jag och Simon simmade runt och hamnade på ett ställe där det var runt 5 meter djupt.
Synen från vattnet med 5 meter vatten, revet på botten och ett 50 tal fiskar ovanför var helt otrolig. Skulle kunna flyta runt med dessa fiskstimm i veckor utan att tröttna...
18/5
Ännu en dag på revet. Vi ser nya fiskar vare dag och även en hel del sting-rays.
Bara att kolla in beteendet hos fiskarna är spännande. VIssa bara simmar runt, vissa äter från revet eller sanden, vissa äter och spottar ut allt igen och massa andra fiskar kommer och nallar as well! Strömmen var starkare denna dag. Men då strömmen gick längs stranden och inte utåt gick det bra. Pluss att vi simmade motströms nästan hela dagen så at vi lättare kunde hålla koll på vart vi tog vägen!
19/5
En riktigt bra dag igen. Jag och Simon drog ut vänster om stranden till en "max 5 knop" skyllt där vi hört att det skulle vara riktigt bra snorkling, och det var det.
Det var grundare och allt låg max 1,5 meter från ytan.
Som vanligt en massa fiskar som simmade runt. På vägen tillbaka gled vi med störmmen, på vägen fick vi syn på en Eagle-ray. Den var ca en halvmeter i diameter men med svansen var den lätt över metern. Den simmade runt likt en fågel i vattnet. SIsta snorkligen för dagen jag gjorde fick jag plötsligt syn på en korall som rörde sig aningen. Simmade och tog en titt och det visade sig vara en stor blackfisk på mellan 0,5-1 meter lång.
Den satt inkrypen i ett hål och kröp in vare gång vi närmade oss lite. Jag och Simon höll ögonen på honom i säkert 20 minuter för att se om något hände.
Tilslut så böjrade den krypa iväg och försvann in en större gråtta ca 2 meter iväg.
Båda var glada över vad vi sett och medans vi pratade om det drog störmmen iväg oss några meter.
Vi fortsatte simma och helt tplötsligt fick jag syn på en till blackfisk, denna gången blå istlälet för grå! Jag kollade runt och det visade sig vara samma ställe så troligen samma bläckfisk. Nu kravlade han upp på koralerna och gjorde sedan ett hopp-sim tillbaka till första gråttan och blev grå igen.
Efter en studn fick den nog igen och böjrade kräla iväg, den kröp in i en gråtta med bara sand och helt plötsligt var den helt vit istället. Där drog den in massa små korallbitar och stände för grottan framför sig"
Vilket avslut på dagen :)
20/5 Dykning
Den här resan slutar aldrig att förvåna mig över hur otroliga saker man kan se och uppleva. Äntligen var det dags, mitt första riktiga dyk! Jag hade lyckats få med mig Simon så vi drog iväg till dykshoppen vid 8 på morgonen.
Efter lite testande av våtdräkt och fenor gick Kate, som var våran gruppledare, igenom hur dagen skulle se ut!
Förvånansvärt bara med mig och Simon dock. Efter att bussen var lastad drog vi iväg mot hamnen. På vägen fick vi höra lite fakta om Coral Bay.
250 Bofasta, dock ingen som lever i hus, alla har husvagnar.
Under turistsesongen utökas staden till ca 5000 pers. 3 vindkraftvärk fixar strömmen och skulle det ine blåsa så har de diselgenearatorer som backupp.
Hur som hälst, tillbaka till dykningen.
Båten lastades och vi drog ut på revet. VI hade bokat in oss på en tur som involverade att snorkla med manta-rays och detta blev första stoppet.
Efter att en av ledarna hoppat i och kollat läget så var det våran tur. Första Manta-rayen som vi såg var ca 2 meter mellan vispetsarna och simmade lungt och försiktigt på runt 4 meters djup. Vi hoppade upp i båten igen och fortsatte tilll ett annat ställe.
Vi hittade på en till och när vi simmade med den började den helt plötsligt göra looper i vattnet (som jag fattade det så fångar de mat så). Helt plötsligt när vi kollade på looperna dök det upp en till alldeles bredvid, och bägge gjorde looper.
Nu bar turen av vidare till första dkstället, The Porites. När vi satt på oss utrustningen visade det sig att det bara var jag och Simon (av de 21 som var med) som inte hade dykt förut. Så jag och Simon fick en privat lärare och guid hela dagen.
Jag hoppade i vattnet först och innan vi simmade iväg fick vi göra några övningar på runt en meters djup så hon såg att vi fattade hur det fungerade. Sedan bar det iväg ner i djupet. Iallfall till runt 8 meters djup där revet var! Det var stor skillnad på revet här ute, allt levde på ett helt annat sätt, och även om det inte var några speciellt klara färger hade allt en liten färgton istället för grått. Även fisklivet var en aning vassare.
Det fanns ett antal stenar eller stora koraller som vi simmade runt vilket var riktigt coolt när det blev som väggar runt om en. Efter 35 minuter började min luft ta slut så vi gick upp igen.
Under lunchen åkte vi vidare till dyställe nr. 2, The Canyon. Detta ställe var verkligen en undervatten Canyon uppbyggd av koraller. NÄr vi simmade på runt 10 meters djup såg man väggarna på bägge sidor om sig försvinna upp ca 7 meter mot ytan, vilket var en helt otrolig känsla.
Helt plötsligt såg vi Kate (våran guide) börja peka framåt och vi stannde till. Ur det blåa djupet böjrade man se koturerna av en enorm haj som kom emot oss. Det var en 2,5 meter lång Grey Nurse Shark, och även trots att de brukat se den och berättat om den ombord innan blev man lite skakis.
Jag stannade helt still för att inte dra till mig uppmärksamhet men hajen kom närmare och närmare. Ju närmare den kom ju räddare blev jag för att röra mig. TIlllslut var dne bara runt 1-2 meter från mig och simmade tyskt och lungt förbi mig.
Även fast vi hört att den skulle vara ofarlig lovar jag att man blir lite på spänn när man ligger på 10 meters djup och har en fritt simmande 2.5 meters haj en meter från sig.
Kännslan går inte att beskriva, helt enorm.
Vi simmade efter hajen ett tag och såg den även igen senare.
En aning maffigare att se den i havet än i ett akvarium, en aning läskigare med...
Denna gången gick vi upp efter ca 45 minuter.
Dykningen isäg var även den en riktigt cool upplevelse. Även om vi snorklat mer än 4 timmar pär dag var det en helt anna känsla att dyka. Ljudet, friheten och känslan tillsammans går inte att beskriva.
SWEEEEEEEEET :)
Under turen såg vi även 2 Dugeons (liknande sjölejon), delfiner, några sköldpaddor, en Lionfish, en Blue Spot Lagonnray och en hel del andra spännande saker.
När vi la till såg vi en gigantisk fisk simma under bryggan och iväg. 2,5-3 meter lång och runt metern i omkrets. Presis när bussen skulle åka fick vi även syn på en Showelnose-shark brevid bryggan.
Men inget var i närheten av känslan bredvid The Grey Nurse Shark...
Var tilbaka efter turen runt halv 5. Sitter förtillfället i bilen på väg upp till Exmouth och försöker komma på ett sätt att förklara hur allt var.. men hur hårt jag än försöker har jag inte en chans!
Helt Sjukt bra dag :) (igen)
Mätarställning: 6850 km
25/5 Exmouth
Vi kollade runt lite snabbt i Exmouth under torsdagen. Dock så var det inte så mycket att se så blev campingen och chilla större delen av dagen.
Dagen efter var dagen vi alla längtade till, The Whale Sharks. Världens största fisk!
Här kom även turens första riktiga backslag. För dåligt väder för att gå ut, så truen blev inställd!
Efter lite diskuterande bokade vi om oss på måndagen istället då vädret såg ostadigt ut även öer lördagen och slöndagen.
Efter en dag till på kampingen (då vi redan hade bokat en natt till) drog vi oss ut i Cape Range NP. Första dagen var ganska kall och blåsig och då alla vi pratat med ej rekomenderade att snorkla, pga störmmar, hängde vi vid tältet istället.
Under kvällen blev vädret lungnare och dagen avslutades med en solnedgång på stranden bredvid där vi kampade. Dagen därpå blev det snorkling i Torquree Bay.
Revet här var lite mer färggrant än nere i Coral Bay. RUnt en meter djupt och fiskar överallt.
Dock så var vattnet kallare.
Efter en liten värmepaus på stranden drog jag ut till vänster om bayen, då vi jhört att det var bättre än höger. Medans de andra låg kvar på stranden drog jag iväg ut i vattnet.
Jäklans vilken miss de gjorde som inte kom med. Helt fantasktisk snorkling.
Fortfarande en meter djupt, men nu var vattnet varmt och skönt, varmare än luften ovanför.
Hade turen att hitta på en bläckfisk igen. Medans jag kollade på bläckfisken kollade jag helt plötsligt upp och fick syn på en ca 1,5 meter lång haj simma förbi mig runt 2 meter iväg. Nog blir man lite rädd när de dyker upp, särskillt nu när jag var själv.
På vägnen tillbaka fick jag även syn p en blue spot lagoon ray igen.
Men än en gång gjorde en haj min dag :)
De andra ångrade sig när jag visade korten efteråt. Efter solnedgången på stranden körde vi taillbaka till våran kampingplats.
Helt sjukt mycket kängurus på vägen tillbaka. De var överallt och som mest såg vi mellan 15-20 av dem på samma ställe.
Måndag morogn, nu var det dags igen. Whale Sharks here we come, och denna gången var vädret på topp!
Vi sammlades på en strand där de plockade upp oss med en liten gummibåt och körde ut oss till den stora båten. Efter att vi fått all utrustning drog vi och snorklade som start. Nu lite längre ut och det var runt 5 meter djupt. Dock var det några stora stenar/koraller som gick upp till en meter från ytan.
I en av grottorna som fanns i dessa stenar/koraller hittade vi på en gigantisk fisk. Dock var det mörkt i grottan och den stannade där inne så vi såg aldrig hela. Men skulle tro att den var runt 1,5 meter lång, en riktigt bjälsse.
Turen gick vidare och nu mot the Whale-sharks. Exmouth är en av få ställen i världen där man kan simma med dem, och sesongen är 2,5 månder om året , så vi hade bra timening.
För att hitta dem var det ett flygplan smo cirkulerade och letade. Helt plötsligt tvärvände båten och drog på full fart.
The stuff böjrade skrika:
-They found one!!! och att vi skulle slänga på oss grejjerna.
Vi var indelade i två grupper och vi var i nr. 2. Första gruppen hoppade i och simmade iväg. sedan blev det våran tur.
Denna whale-shark var runt 4-5 meter lång och en riktigt tjock en.
Den simmade precis under ytan och vi simmade mellan 3 till 4 meter från den. Riktigt coolt.
Framför den simmade ett stort stimm av små fisk och undedr åkte ett antal fiskar snålskjuts.
Dagen fortstate lika dant och vi hoppade i och upp på båten om och om igen.
Vi såg 3-4 totalt men simmade med var och en av dem ett bra tag var.
Dock så var det inte höjdpunkten av turen. Höjdpunkten börjar med kommentaren:
Inget ont som inte har nå gått med sig, och nu var det inte otur att vi missade turen på fredagen any more. Rättare sagt så var det rent flyt,.
Planet hade nu spottat en stor grupp av spinner dolphins 10 minuter iväg och vi satt full fart. Tydligen brukade de se en grupp med spinner dolphins runt 5 gånger pär år.
Den här gruppen bestod av 500 till 700 delfiner som lekte runt i vattnet.
De hoppade och snurrade och gjorde en rektig show för oss, och de var verkligen överallt.
Jag och Simon satt med dinglande en i fören av av båten och när vi kom nära delfinerna så böjrade de simma i fronten av båten. Så vi satt runt en meter från ett tiotal delfiner som simmade och hoppade rakt under oss.
The Skipper (båtföraren) körde runt runt både sakta och fort och delfinera hångde på och det såg ut som de älskade vadd e gjorde., och jäklans vad snabba de var.
Kommer nog aldrig ha den turen att få se det igen. Obeskrivligt collt. Efteråt simmade vi med några till whale-sharks innan det blev sen lunch på väg tillbaka till hamnen.
Under turen såg vi även två seasnakes, vilket tydligen ger dig 3 minuter att leva om de biter dig... Vi såg även en flygfisk, hahaha, något av de roligaste jag sett. Jag hade förväntat mig ett långt hopp på några meter. Men nu fattar jag verkligen varför de kallas flygfisk, för de flyger verkligen.
VI satt i fornten och helt plötsligt böjrade det plaska under oss, när vi kollade ner fick vi syn på en fisk som kämpade för att lyfta. Helt plötsligt var den en dm från ytan och flöt iväg. Den flög runt 15 meter och svängde precis som en fågel.
Lite mer tur med mondgasturen var att det var det klaraste vattnet på 10 dagar.
Happy Life :)
Mätarställning: 7145 km
28/5 Karijini National Park
Dagen efter The Whale-Sharks gick turen vidare till Karijini NP. redan under resan dit böjrade naturen bli roligaree att kolla på, massa olika bergsformationer överallt.
Vi kom fram till kampinen vid Karijini Eco Retreat och blev en aning förvånade när vi kom fram till en bar mitt i nationalparken. Kampingen visade sig vara en riktigt kamping och kostade därefter med..
Första dagen i parken spenderade vi vid Weano Recreation Area och efter en titt vid Oxer och Junktion Pool lookout gick första turen ner i Weano George.
Första sträckan gick på kanten av the george innan vi gick tillbaka igen men nu nere i den.
Georgen var av röda stenväggar som var uppbyggd av skikt av järnrik sten.
I mitten av gorgen böjrade det bli lite tiktig trecking. Nu fick vi lov att vada i vatten och klättra på väggarna när vattnet var för djupt. Lite lngre in fortstate tracken som class 5 istället för Class 4, detta var klassen innan vi behövde böjra absaila och bergsklättra för att ta oss vidare. Vi gick vidare mestadels i vatten och igenom mindre passager i berget. Vi kom fram till The Handrali Pool där turen fotsatte utan väskoroch kläder pga vattnet.
Nu fick vi lov att somma vissa distanser för att ta oss vidare.
Riktigt kul. Ställerna vi gick och simmade på var helt otrloliga ställen med riktigt coola formationer.
Ibland stora gångar och rum, och ibland mindre. Vissa ställen fick vi verkligen klättra för att komma vidare. Vi kom inte så långt då tracken övergick i Class 6 och istället drog vi tillbaka.
Efter lite simturer efter vägen tillbaka gick vi vidare ner i Hancock Gorge.
Här fick vi klättra på en stege för att ta oss ner. Den här sträckan var class 5 hela vägen och även här fick vi vada i vatten och klättra för att ta os fram. Vi gick genom The Spider Walk som var en smal passage med vatten i. Vägen slutade med dopp i Kermits Pool. Ritkigt nice ställe med en liten pool intryckt mellan bergsväggarna (dock hade det inte skadat med lite varmare än ca 16 grader i vattnet)
Efter en titt på Joffre Falls drog vi till Mt Bruce där vi skulle kunna se Maradors Mine site. Dock så var the open cut mine några kilometer bort så gick inte att se så mycket.
Efter en natt på Dales Camping Area (som nu var en ritkigt bush-kamping igen) gick vi ner i Dales gorge.
Vi böjrade med att gå uppstörms upp epå kanten innan vi gick ner vid Fortescue Falls- Ritkgit härligt stle där vattnet rinner ner för "en trappa" ner till en liten pool bredvid. Vi gick vidare till Fern Pool som var ett ritkigt härligt ställe det med. En stor pool med två vattenfall som forsade in i den.
Nu bytte vi till Class 4 track och gick vidare ner i gorgen. Det tog inte långa stunden inna vi tappat spåret och böjrade leta. Vi hittade en väg som såg ut som en track och det syntes att folk gått där förut. Men ju längre in vi kom ju mindre blev spåren men vi hade inte sett en enda möjlighet att korsa vattnet over till andra sidan så vi fortsatte på fri hand.
Helt plötligt såg vi att vi var påväg in i fel gorge.
Vi lyckades nu ta och över och tillbaka och fick syn på tracken på andra sidan en annan vattensamlig igen.
Lite högre upp lyckades vi korsa och nu var vi rätt igen,. Dock har vi ingen aning om var den riktiga tracken gick.
Pratade senare med några från kampignen som också hade tappat tracken totalt.
I alla fall tog vi oss till Circular pool som var målet och tog oss ett dopp. Polen låg i slutet av gorgen och på tre av sidorna runt den gick det upp at least 30-40 meter höga lodräta bergsväggar. Runt kanterna rann det vatten ner i små vattenfall.
Ritkigt collt ställe.
efter det var det bara trappklättrningen upp igen kvar innan vi tnnade och chillade på kampingen de sista timmarna på dagen.
Mätarställning: 8005 km
31/5 Broome
Efter Karijini NP drog vi praktiskt taget non-stop upp till Broome (mätarställning 9069km), där ett mycket efterlängtat stopp på Mc Donalds väntade.
Vi tog en dag chillout i Broome och dagen spenderades på Cable Beach med surfning hela dagen.
It was soooo good to catch some waves again!!!!
Vädreet var på topp med 28 grader, blå himmel och sol. Vattnet var 24 grader och vi låg i runt 3-4 timmar utan att frysa alls!
Surfningen gick hur bra som helst och jäklans vad kul det var att surfa igen.
Jag surfade en 6,8ft softtop board och på någe vis lyckades jag ta och surfa alla vågor jag försäkte på :). Tydligen har all övning gett något.
Första gången Simon testade att srufa med, Han hade en 8" softtop och efter några försök lyckades han ta sig upp på den. Även Sina och Stephie testade lite och bägge var rktigt glada efteråt. Efter solnedgången på den fortfaande halvfulla stranden drog vi tillbaka till kampingen för nästa dags etapp upp till Warmun Roadhouse (mätarsällning: 9980km).
Första kampingen där vi faktiskt kunde få ner pinnarna till tältet helt utan problem. Senaste 4-5 ställerna var det inte en chans alls. Vattendunkar som tyngder och hopp om vindstilla nätter.
Efter vägen upp kryllade det av vilda kor och hästar. Även grasplätten där vi kampade nu hade 2 vilda hästar när vi kom. Kvällarna nu upp i norr är riktigt varma och sköna. Shorts och T-shirt dygnet runt :)
7/6
Dagen efter drog vi vidare upp till Northern Territory vilket är den sista "staten" jag inte varit i i aus fastland.
Första stoppet blev Katherine där vi kunde flla upp bilen på mat igen.
De hade även ett ställe med varma källor som vi tog oss ett dopp i innan vi drog vidare upp till Kakadu NP. På vägen upp i böjran av northern teretory böjrade d ritiga roadtrainen kommma. Vi åkte förbi skyltar där roadtrains upp till 53, 4 meter var tillåtna! Helt sjukt stora lastbilar i US-stil med upp till 4 stora trailers efter.
När vi kom in i Kakadu NP gick det inte många meter innan skylltarna med varning för krokidiler böjrade. När vi kom fram till kampigen (Kambolgie) stod ett antal fler varningskylltar och då det bara var en bil där, pluss att det redan var mörkt och vi inte kune se vad som fanns runt om var det lite scary.
Lyckades hitta på lite trädbitar som vi lyckades göra en eld av.
Dagen efter drog vi till Gunlom där det fannes ett vattenfall.
DÅ det var torrperiod var det inte så mycket vatten i det men istället kunde man bada i några naturpooler i toppen av det. Ritkgit coolt ställeoch då det var riktigt varmt var det toppen med ett dopp. Efteråt dstannade vi till vid Warradjan Aboriginal Cultural Center innan Muirella Park camping.
Högra sidan av vägen genom campingen hade skylltar med kamping medans vänstra sidan hade ej kamping pga krokodiler.
Doc var det flera personer här och även denna kvällen blev det lägereld! VI överlevde denna nätten med, både från krokodilerna och från den grymt varma natten med ylandes dingos i bakgrunden.
Vi åkte och kollade på några Aboriginal rock paintings vid Nourlangie efter en kort trail upp till Mirrai Lookout.
Efter det drgo vi till dagens stora event, Jumping Crocks. Vi åkte ut på en två vånings båt i Adelaide river. Nedre våningen var inglasad medans övre bara hade ett räcke.
Det tog inte långa studen innan vi fick syn på den första krokodilen ksom kom simmandes i det bruna vattnet.
The Jumping gick till genom att en perons stod på övre våningen och hängde en köttbit i en pinne med ett snöre. Sedan när krokodilen förökte ta köttet drog de upp det och krokodilen hoppade upp.
Bästa hoppen hade en hela kroppen inklusive bakbenen över vattnet.
Riktigt collt att se. Största krokodilen vi såg var runt 6 meter lång, och jag skulle inte vila möta en av dem någonstanns.
När vi stod och väntade på att en av krokodilerna kom det helt plötsligt en ca 1,5 meter, vingspets till vinspets, sea-eagle för attack på köttet bara en meter under oss. DÅ örnen var rätt snabb han knappt någon reagera fören den redan flög iväg med köttet. En bit bort kom en annan örn och attakerade örnen siom just tagit köttet och det blev lite fight. I The Jumping Crocks tour ingick även matning av fåglar. Jag kommer inte hihåg vad för slags fågel det var, det liknade en örn men var inte det. I alla fall coolt och se när de jagade maten och jäklar vad de flög runt. Tydligen ett av de enda flygande rovdjuren som kan äta från deras klor medans de flyger.
Kakadu var förvånansvärt överskattat i alla våras ögon. DOck kunde vi inte se mycket pga 2hjulsdrift men jäfört med de andra parkerna efter västkusten var det nog den som hade minst att se vad vi tyckte. Jumping Crocks var kul men det var utanför Kakadu.
Dock var det värt en titt!
Nästa stopp blev Darwin där vi hittade på ett centralt hostel som hade tre pooler och en bar mitt mellan dem.
Darwin var en riktigt trevlig stad med en bra kännsla. Dock riktigt glöd att jag inte åkte dit under sommaren, för vinterna (nu när vi var där) var ju som den absolut bästa sommardagen vi kan få i sverige. Mestadels hångde vi runt på hostlet i någon av poolerna för att det var så varmt. Vi var runt lite i staden och tog ett dopp i Lagonen som ligger i staden eftersom det finns dödliga maneter i havet.
Sista kvällen var vi till en ritkgit trevlig marknad vi d the main beach.
Provade på lite Roadkill crock. Riktigt gott faktiskt. Efteråt vid 10 tiden blev det en film på projektor i en av poolerna på hostlet innan vi packade allt inför turen ner i öknen igen dagen därpå.
Vi var även en tur till Crockosarius Cove där de hade massa akvarier med olika djur. Men nog var Jumping Crocks better. Malin Hilmersson som brukade plugga i jönköping bodde i Darwin nu så traffade på henne några gånger med.
Mätarställning: 11505 km
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar